Eftersom jag har varit sååå duktig...

... och stickat klart de fluffiga halsdukarna måste jag ju belöna mig själv med något. Så efter att ha konsulterat garnförrådet en stund valde jag det här silkegarnet från Handmaiden. Garnet ska få bli en Clapotis. Det blir en tunnare variant än på bilden i mönstret och jag tror att det passar mig bättre. Färgerna går i blått och brunt med lite stänk av lila. Det passar min garderob perfekt.

Så glad i hågen började jag sticka på mitt nya projekt. Det var inte så lätt som jag först trott. Garnet är mycket tunnt och lite halkigt. Stickor nr 5 visade sig vara alldeles för stort; jag bytte till nr 4 och det blev bättre. Efter tre försök fick jag till det. Men mina stickmarkörer är ohyggligt otympliga. Inspirerad av Anna, tog jag fram mina pärlor och gjorde egna stickmarkörer. Tyvärr var öglan för liten och de passar inte alls. När jag tittade noga hur Anna har gjort sina markörer så har hon vajer även i öglan. Självklart, kan man ju tycka - då kan man få en riktigt stor ögla som passar många tjocklekar. Så tillsvidare får jag kämpa på med de hemska plastmarkörerna tills jag orkar göra om mina pärlmarkörer...